I lördags arrangerade DN “Stockholm under jord”. Det innebar att en mängd olika “hemliga” platser öppnades för allmänheten under 6 timmar… åtminstone den del av allmänheten som har DN-kort. Jag hade turen att få följa med två nya vapendragare till några intressanta platser.

Dagen inleddes på Riksarkivet med ett besök i deras bergrum. Låter spännande men det var tyvärr en besvikelse. Vi fick åka hiss ner till deras bergsmagasin, men det enda vi fick se var några grå bergväggar och trappan till de olika magasinsvåningarna. Fotoförbud dessutom, men det gjorde nu inget eftersom det inte var nåt att se.

Nästa besök var inbokat på Södersjukhuset men innan det hann vi med en sväng till Katarinabergets skyddsrum. Kanske inte jättespännande, men jag ahr aldrig ens reflekterat över att det stora underjordiska garaget faktiskt är ett skyddsrum. När det byggdes (1950-57) var det världens då största atombombssäkra skyddsrum med plats för 20.000 personer och 680 toalettter. Om kriget blev långdraget med radioaktivt nedfall och loknande klarade man dock bara att ta hand om 500 personer någon längre tid. Hur hade man tänkt välja vilka 19.500 som skulle fått lov att lämna skyddsrummet?

Sen var det som sagt sags för Södersjukhuset och dess mytomspunna underjordiska krigssjukhus. Det blev ett riktigt intressant besök med en guidning i det som sedan 1996 är ett beredskapssjukhus. I händelse av större kris eller krig ska man snabbt kunna ta hand om 270 patienter. Dessutom finns en omfattande saneringsanläggning där kemsmittade patienter slussas igenom.

En snabb lunchkorv på OK och vidare till nästa plats: den nedlagda ledningscentralen Elefanten. Det första vi ser när vi svänger in på parkeringen är en totalvandaliserad bil… känslan av “välkommen till Sollentuna” är total:
Nåja, in i berget och där är det välstädat 70-tal som råder. Insprängt i berget finns tre “hus” dit Stockholm stads politiker skulle evakueras vid krig. Detta var alltså inte den riksbunker som många tror, utan “bara” en stadsbunker. 1997 stängdes den, och har legat i malpåse sedan dess.

Till sist åkte jag ut till Beckholmen för att se dockorna och ett bergrum. Dockorna har jag sett förut, och det är en härlig gammal varvsmiljö som ju faktiskt är i full drift. Bergrummet var däremot inte mycket att se… en 10 meters gång in i berget med lite blandad båt-bråte.

Däremot… i närheten finns det gamla Djurgårdsvarvet som jag sett på håll förut. Nu har man börjat renovera området och det går att komma in bland husen. En häftig blandning av plåt, rost och prylar:

På det hela taget en rätt lyckad lördag. Tack till Decay och rjd2 för sällskapet också.

Kamerans räkneverk: DSC_4176
I högtalarna: Kylie Minogue – Come into my world